Malawisjön
Nu har vi varit vid Malawisjön några dagar och har lyckats hitta internet. Vi åkte med privatbil/svarttaxi hit. I Lilongwe tänkte vi bara ta taxi till busstationen, men vi förhandlade med chauffören och för 32.000 kwacha (ca 500 SEK) kunde han köra oss till sjön, så vi nappade på det. Längs färden såg vi flera majs- och tobaksodlingar. Vid några hus såg vi även att de hängt upp tobaksbladen för torkning. Landskapet var grönt och frodigt, men det fanns stora områden som inte var uppodlade. Små byar med hus av lera och stråtak passerades. Husen var både runda och rektangulära. En del hus var putsade och målade, en del även dekorerade. Det ser betydligt prydligare ut än i Kenya. Vägarna är helt OK, inga hålor eller skador. Flera poliskontroller längs vägen.
Hade inte bokat hotell vid sjön, utan åkte till Senga Bay. Såg reklam för ett ställe, men det var fullbokat, men strax var där villiga killar som visade oss ett annat hotell. Tyckte det verkade OK, så vi checkade in. Tegelbyggnader med små rum. Gick en promenad på stranden. Vi såg att en del sand var svart och var oroliga för om det var olja, men det visar sig vara speciella stenar som finns i sjön och som slipas ner till sand. På stranden fanns även en flock med getter och en flock med kor som dagligen går till sjön för att dricka.
Många kvinnor tvättade kläder vid sjön. En resväska med tvätt eller en balja med tvätt bars elegant på huvudet ner till stranden. Hur man sedan kan bre ut kläderna på sanden för att torka är svårt att förstå...men sanden är inte "klibbig" så det går kanske bra att skaka av kornen...
I Malawi är det kontanter som gäller. Valutan heter kwacha och 1000 kwacha är cirka 16 svenska kronor. Bankomater finns på större orter, men man får maximalt ta ut drygt 600 SEK varje gång, så det är kruxigt med betalning för oss av tex hotell. Den högsta valören för sedlar är 1000, så det blir en rejäl bunt.
Lasse hade gått en runda och besökt hotell längs stranden, då vi kände oss "instängda" där vi bodde. Rummet var litet och husen låg tätt och vi hittade ingen bra plats att sitta utomhus. Solstolar existerar inte här. Tro nu inte att hotellen är stora komplex som på Kanarieöarna, utan det är mindre ställen med 10 rum kanske och en liten restaurang med få rätter på menyn. Lasse fann ett bättre alternativ och morgonen efter flyttade vi till Mimiza, där vi trivs jättebra. Anlitade två killar som bar våra resväskor på huvudet längs stranden då detta var kortare sträcka än längs vägen. På hotellet finns en jätterar kypare som är väldigt tjänstvillig och månar om oss. Han fixar tomatsallad till förrätt och bananer till dessert. Frukosten serverar han på den lilla uteplatsen vid vårt rum.
Vi behövde mer kontanter och Lasse tog sig in till staden Salima, ca 20 km bort, där närmsta bankomat var. Först fick han gå en bra sträcka till en större väg; tog en halv timme i rask takt. Här visar sig bussen vara pickuper där man sitter på flaket. Prata om trafiksäkerhet! När han väl kom fram fungerade inte bankomaten, men efter ca 20 minuter gick det bra att få ut pengar. Rundvandring i stan och på marknaden för att försöka finna shorts och sandaler, men nitlott! Hemfärd med överlastad pickup och senare promenad över berg och dalar.
Fiskebåtar (större ekor) hade kommit in längs stranden. Fisken hade fångats med nät och nu satt tonåringar och redde ut näten. De större fiskarna såsom chambo och smörfisk såldes hela till restauranger. Mindre fiskar snittades, kryddades med curry och las på träställningar för att torkas och senare under dagen rökas. Lasse testade den rökta fisken, men det var mest en massa ben. De inhemska äter hela den rökta fisken med huvud och allt.
En dag åkte vi ut med en båt för att snorkla. Modell större eka med motor. Motorn stannade allt som oftast och då fick snöret fram och den drogs igång igen. Målet var en ö "Lizzard Island" och vi såg några små ödlor där. Snorklingen var fin med flera mindre fiskar, dock var fiskarna inte så färggranna som de vi sett i saltvatten. Såg även en "Fish Eagle" som dök och tog en fisk med klorna. I närheten finns en fiskfarm som föder upp akvariefiskar för export. Malawiciklider är en känd art.
Vi har delat ut lite leksaker såsom små bilar, dockor och kramdjur till de barn som är längs stranden och badar. Isac, vår kypare, fick en kasse med kramdjur, kritor och block hem till sina två barn. Känns roligt att kunna glädja dem. Igår när Gerd gick längs stranden kom en av de små killarna upp ur vattnet och visade sin bil och sade tack igen.
Annars ägnas dagarna mest åt bad, läsning och kortspel. Avkoppling!