Besök Geothermal Development Company
Igår var en intressant dag. Vi besökte GDC, ett statligt företag i Kenya som satsar på geotermisk energi.
Vi hade hyrt matatu, för Jacinta och Gerry samt vi fyra volontärer skulle med. Dels var det inte plats för oss alla i personbilen, dels skulle vi ner i Menengaikratern och befarade att vägarna var i för dåligt skick, vilket stämde.
Avfärd från barnhemmet var bestämd till 7 på morgonen, men vi kom iväg halv åtta. Åkte till Nakuru och GDCs kontor där Jacinta och Gerry hade möte med företaget och slutligen anslöt två guider så vi kunde starta färden mot Menengai.
Vi lämnade Nakuru via vägen mot Solai, hemskt dålig väg, och körde in i kratern från öster.
Här är Lasse tillsammans med guiderna, Gerry och chauffören.
Första stopp vid borrhålen där dom tar upp vatten som behövs till borrningen, temp ca 23C°. Såg även pumpanläggningen.
Där var också plantskola där dom odlade och tog hand om plantor som användes när marken återställes efter arbeten. Så här såg det ut där.
Vi åkte långt in i calderan och ganska mycket uppför, där vi stannade vid personalbostäderna. Såg ut som containers, men betydligt bättre än många andra hus...Skyltar som berör personal är textade både på engelska och med kinesiska tecken, då många asiater arbetar här.
Vi kom till 4 stora tankar som vardera rymmer 4 miljoner liter vatten. Hit pumpas vatten från borrhålen och sedan rinner det med självtryck till borriggarna. Där finns 4 borriggar och man har borrat 20 hål hitintills. Det mest produktiva hålet producerar 10 MW.
Här är ett av borrtornen vi besökte.
Detta borrtorn hade nått 2.500 m djup och det var dess slutliga mål. De har borrhål som är 3.200 m djupa. Ångan som kommer upp är nästan 300 grader varm. Vid varje borrtorn arbetar ca 40 personer.
Nästa stopp var vid ett färdigt borrhål, se nedan.
Ventilerna håller inte tätt så det pyste ut ånga under ett väldigt väsen trots att det fanns ljuddämpare installerade.
Det finns fumaroler i området och vi stannade vid en sådan. Ångan som pyste ut var varm så att man bränner sig.
När vi var på väg ut var vägen spärrad av en cementbil som slirat i en backe. Vi fick vända och åka ut en annan väg, som var mycket bättre och kortare och kom ut mellan Nakuru och Kabarak.
Tillbaka på barnhemmet åt vi gemensam lunch med guiderna och Jacinta informerade om barnhemmet. Sedan blev det tal och sång av barnen i matsalen.
GDC har köpt mark bredvid barnhemmet och skall flytta kontoret i Nakuru dit, samt starta college där. Förhoppningsvis kan någon av barnen studera där.....